Category: Media

Media är mobilt. Mobilen är media.

I torsdags besökte jag konferensen Media blir mobilt. Blev en intressant dag där det sammanlagda intrycket är att media är mobilt snarare än blir. Det finns flera fungerande ekosystem med iPhone som starkast lysande stjärna och SMS som bredaste teknologi.

Några slutsatser från dagen:

  • Mobilt är personligt. Mobiltelefonen är anti-massmedia, den är personlig. Mobil marknadsföring och media måste anpassas till detta.
  • Enkelhet. Detta gäller även på “stora” webben men är ännu viktigare i mobiltelefonen: enkelhet regerar.
  • Sammanhang / context. Detta hänger samman med de två ovanstående punkterna. Mobila tjänster måste vara extremt relevanta för just den situation man befinner sig i.
  • Det händer nu. Jag startade mitt första företag 1998. Redan då ville vi jobba med mobilt internet (jag satt och kodade WAP-servrar åt Ericsson bl.a.) men mobilt internet hajpades något enormt och pös sedan ihop som en spräckt ballong. Sedan dess har jag nog sagt nästan varje år att “nu händer det” – och haft fel. Men, nu händer det faktiskt, på riktigt! Ekosystemet är inte helt komplett ännu, men det finns där.

En återkommande debatt, som jag tror vi får se mer av, är den om webben vs applikationer. Alltså, tillhör framtiden webbrowsern i telefonen eller fristående nedladdade applikationer? På sätt och vis är det ett mognadstecken att den här debatten pågår – vi diskuterar åtminstone vilken sorts mobila tjänster vi ska bygga istället för att inte bygga dem alls. Svaret tror jag i slutändan blir: båda två. De överlappar varandra.

En applikation är överlägsen när man vill lösa ett specifikt problem. Hitta ett recept. Söka på en karta. Spela ett spel. Browsern är överlägsen som generell plattform. Spets vs bredd, alltså. Båda behövs.

Framförallt ska man komma ihåg att mobilt är ett use case inte en teknologi. Jag brukar säga att en bra mobil tjänst ska gå att använda med en hand samtidigt som man cyklar. Då gäller det verkligen att man gör det enkelt och anpassat för situationen.

Till sist, en liten anekdot från dagen om ett problem som fortfarande hämmar utvecklingen för mobila tjänster. Efter konferensen var vi ett gäng som gick till Monks Café, en krog med kanske Stockholms största utbud av öl (1400 sorter!). Några i sällskapet ville prova något nytt och beställde in en större flaska exotisk öl. Någon timme senare när notan skulle betalas visade det sig att ölen kostade 700 kronor (!), betydligt mer än väntat.

Vad blir då resultatet? Jo, nästa gång man besöker Monks Café kommer man att vara betydligt försiktigare med att prova sig fram. Man vill veta vad drycken man beställt kostar innan man beställer. Lusten att upptäcka nytt, att utforska, försvinner.

Känns det igen? På liknande sätt har mobiloperatörernas prissättning av mobilt internet fungerat. Genom att ta betalt per nedladdad kilobyte har det varit omöjligt att förstå vad slutsumman blir. På ett effektivt sätt har man tagit död på användarnas upptäckarlust. Faktum är att det finns ett starkt stigma mot mobilt internet som något okänt och dyrt. Jag vet folk som panikartat stänger av mobiltelefonen om de av misstag råkar starta browsern.

Att vi trots mobiloperatörernas idogra försök att döda marknaden ändå kan börja skönja ljuset och se möjligheterna visar på kraften i de mobila tjänsterna. Deras tid är kommen.

Randy Pausch RIP

Randy Pausch blev känd på nätet efter föreläsningen “Really Achieving Your Childhood Dreams” på Carnegie Mellon. Randy hade fått veta att han fått obotlig cancer och hade 3-6 månader kvar att leva.

Igår fick läkarna rätt (även om han höll ut lite längre än 6 månader):

Tänk bara 5 år tillbaka, då hade ingen av oss vetat vem Randy var. Hans en timme långa föreläsning hade aldrig sänts på någon TV-kanal.

Det är nya tider nu.

Här är föreläsningen.

Två milstolpar för online video som ännu ej passerats

zz78954719.jpg
Zlatan-TV.

För bara några år sedan var video på nätet ett skämt – frimärksstora spelare som krävde speciella installationer som aldrig fungerade.

Sedan kom Youtube och förändrade allt.

Uppkomsten av Youtube var en direkt konsekvens av att flash-spelarna som fanns installerade i så gott som alla datorer nått en mognadsnivå och en prestanda som tillät den allt ökande bandbredden att användas till video. Det var en disruptiv tidpunkt vars tid hade kommit. Youtube hade turen och skickligheten att lyckas med paketeringen, men deras tid var kommen och hade det inte blivit dem hade det blivit någon annan.

Det finns dock flera sådana tidpunkter kvar. Fler än vi redan passerat, faktiskt, vilket kan vara en tröst om lågkonjunkturen känns alldeles för närvarande.

Två konkreta exempel på milstolpar, disruptiva tidpunkter, för video på nätet som ännu inte passerats:

1. Jag vill kunna se Zlatans mål sekunder (OK, någon minut funkar också) efter han gjort dem.

2. Jag vill kunna se den lokala Korpenligans matcher. Inte elitserien. Inte division 1. Korpen!

I det ena fallet är det existerande affärsmodeller och juridiska strukturer som sätter stopp. I det andra är det kostnaden för utrustningen (och arbetsinsatsen) som krävs.

I och med teknikens utveckling kan existerande strukturer raseras. T.ex. skulle Zlatans klubb själv kunna starta en TV-kanal på nätet. Kanske finns det redan idrottsklubbar som tagit det steget (där de sänder sina matcher)? Eller kanske är det ägarna av arenan som startar kanalen? Kanske är det Zlatan själv?

Detta är ett område med hög densitet på möjlighetsmolnen, något som bl.a. Stockholmsbaserade Videoplaza tänkt utnyttja. Håll ögonen på dem eller ge dig in i molnet du med och plocka möjligheter!

Webben dåligt realtidsmedia

Satt och försökte följa Steve Jobs presentation häromdagen. Det gick sådär. Någon live-feed direkt från San Francisco kunde mässan inte bistå med så rapporteringen skedde i form av bloggar som ständigt uppdaterades. Bäst var Macrumors Live där små textstycken snabbt sammanfattade vad som hände på scenen. Fungerade OK, men, kom igen… text? Var är de rörliga bilderna? Ljudet? Röstkommentatorerna?

Det här är webbens stora, svaga punkt: realtidsdistribution.

Webben är fortfarande ett stort arkiv, där man läser eller tittar på det som redan har hänt. Som sådant fungerar det alldeles utmärkt, bättre än något annat i mänsklighetens historia. När det gäller realtidssändningar har däremot fortfarande TV- och radiomedierna ett stort försprång.

Här i ligger också nyckeln till dessa mediers framtid. Kanske får vi se en tydligare uppdelning i realtidsmedia och arkivmedia. Vore jag chef över ett TV-bolag skulle realtidssändningarna ligga högt på min agenda, med webben som komplement, fördjupning och chans till dialog.