Tagged: Affärsutveckling

Hur man tjänar pengar i en värld av Free

Josh Freese, f.d. trummis i Nine inch Nails, har fattat. Istället för att bara sälja sin skiva säljer han en rad upplevelser med sig själv eller signerade kopior.

Vi tar Free-axiomet en gång till:

  • Allt som går att automatisera kommer att automatiseras.
  • Allt som automatiseras kommer att få marginalkostnaden noll.
  • .

Nyckeln är “allt som går…” för allt går inte att automatisera. Det är exakt detta Freese bygger hela sitt erbjudande på med en prisskala från $7 upp till $75000 (då kommer Josh och spelar i ditt band!). Läs och lär!

(Via codemode.)

Kollektivt beslutsfattande med prediction markets

Market
Bild från marknad i Frankrike av GavinBell

“Jag slår vad om att databasen kommer att krascha under semestern.”

Har du någon gång hört en utvecklare säga något liknande detta? Det kan låta som ett cyniskt konstaterande, kanske sagt på skämt, men döljer extremt viktig kunskap. Det är en tanke som trots allt upptar lite energi i utvecklarens redan överfyllda hjärna.

Den intressanta frågan som uppstår är såklart: hur hög är sannolikheten egentligen för en krasch?

Om utvecklaren verkligen skulle kunna slå vad, hur mycket skulle hon satsa?

Ett sätt att ta reda på detta är att använda sig av förutsägelsemarknader, prediction markets.

En prediction market är en marknadsplats där man handlar med sannolikheter att ett visst utfall skall se. Resultatet blir en ofta förvånansvärt korrekt bedömning av vad som faktiskt händer. På så vis får man ett hyfsat tillförlitligt sätt att spana in i framtiden.

Det finns företag som säljer paketlösningar för prediciton markets men i sann lättrörlig affärsutvecklingsanda så borde det gå att utveckla en enklare modell.

Vid traditionell riskhantering använder man sig av två (ibland fler) variabler: hur hög sannolikhet är det att något sker och hur illa är det om detta sker. Dessa två variabler multipliceras med varandra och resultatet blir en prioriterad lista över risker.

Dessa två koncept borde gå att slå ihop. Varför inte låta deltagarna i ett projekt slå vad om olika utfall med enkla spelmarker? En av projektdeltagarna får rollen av “bookmaker” och får sätta oddsen för de olika utfallen. Denna roll kan gå runt i projektet så att varje medlem är bookmaker i en vecka eller två.

En enkel whiteboard används för att hålla reda på oddsen och utfallen. Förrutom det sociala spelet som uppstår får man ett effektivt verktyg för att avläsa kollektiv kunskap i projektet som annars kan ha det svårt att nå upp till ytan.

Lättrörlig affärsutveckling

Inom utvecklingen av mjukvara har det de senaste åren varit populärt att tala om lättrörlig utveckling (agile development). Detta är en motreaktion mot de tunga och industriella processer som blev populära under 90-talet med Software Engineering Institutes CMM som främsta flaggskepp. Dessa processer byggde på en syn på mjukvaruutveckling som liknande industriell produktion. Att bygga mjukvara och att bygga hus sågs som likartade uppgifter.

Då blir utvecklingen linjeformad i en vattenfallsmodell. Först måste man skriva en kravspecifikation, sedan en designspecifikation (ritning) för att sedan implementera det hela. Ett, två, tre.

Så ser dock sällan verkligheten ut. Kraven ändrar sig från dag till dag. Beställaren har en vag bild av ungefär vad man vill ha, men detta kan ändra sig under projektets gång. Yttre omständigheter kan ändra kravbilden. Designspecifikationerna uppdateras inte i takt med att implementationen blir färdig och så vidare. Resultatet blir antingen en dokumentationsröra eller en plågsamt långsam förändringsprocess där folk måste skriva change requests dagarna i ända för att ändra någon mening en kravspecifikation som utvecklarna ändå inte läser.

Ledordet för dessa processer är: struktur.

Lättrörlig utveckling är annorlunda. Där förutsätter man redan från början att kraven kommer att ändra sig. Man undviker onödig duplicering av information så långt det bara går (ett designdokument som beskriver hur något ska implementeras är duplicerad information – själva lösningen kommer ju att finnas på två ställen – i dokumentet och i källkoden). Man optimerar källkoden för testbarhet, så att risken för fel vid ändringar minskar.

Ledordet för dessa processer är: förändring.

Notera att det inte handlar om avsaknad av discipliner eller kaosartad “hacking”. Lättrörlig utveckling kräver på många sätt en mer disciplinerad utveckling än den strukturbaserade.

Drar man en parallell till affärsutveckling blir den formella processen att först ta fram en affärsidé, sedan skriva en affärsplan och sedan implementera affärsplanen. Ett, två, tre. Det är denna bild som t.ex. affärsidétävlingen (egentligen en tävling i affärsplansskrivande) Venture Cup målar upp.

Tyvärr är den långt från verkligheten.

Att starta och driva företag är att leva med förändring från dag ett. Tänk om man kunde överföra tänket från den lättrörliga programvaruutvecklingen till affärsutvecklingen. Det skulle kunna bli en spännande ny form av lättrörlig affärsutveckling, anpassad för vår accelererande nutid.

Hela idéen med att ansamla möjlighetsmoln bygger på detta. Det handlar om att positionera sig så att man har så många valmöjligheter som möjligt. Då är man samtidigt också så öppen för förändring som som möjligt.

Hoppas kunna återkomma med mer tankar i ämnet lättrörlig affärsutveckling framöver.

Bygg möjlighetsmoln med Blobservation

zz3a326328.jpg

Att blobservera är att upptäcka något i sin omgivning som intresserar en och sedan skriva en bloggpost om iakttagelsen.

Detta är ett utmärkt sätt att bygga möjlighetsmoln på då det gör en uppmärksam på detaljer i ens omgivning som andra missar. En mästare i ämnet är Jan Chipchase som forskar åt Nokia genom att studera människors beteende och försöka dra slutsatser om framtidens telekommunikationsmarknad av observationerna. Blobservering på högsta nivå, alltså.

På hans blogg, Future Perfect kan man se en del av resultatet. Detta är en typisk Chipchase-post. En observation av elektriskt uppvärmda toalettstolar i Japan kopplas till problematiken kring mobiltelefondesign. Chipchase pekar också på en social konsekvens av att ha uppvärmda toalettstolar. Kan du gissa vilken?

Här en annan Chipchase-blobservation, om dödsannonser. En om hur förpackningar kommunicerar hur de kan öppnas.

Genom att vara ständigt vaksam på detaljer som dessa lär sig Chipchase hur människor i olika kulturer fungerar – vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Här ligger nämligen kärnan i affärsutveckling och vad som gör det så roligt: det handlar om att förstå människor.

För att blobservera på bästa sätt bör man nischa in sig på ett speciellt fenomen eller någon specifik trend. Exempel skulle kunna vara:

  • hur och var folk konsumerar nyheter
  • tappade föremål som inte plockas upp
  • vad människor gör när de väntar på något eller någon
  • hur köer spontanbildas
  • hur genvägar skapas och formas (genvägar är utmärkta exempel på att form och funktion inte går i takt och en bra källa för möjlighetsmolnsbyggare – de finns dessutom överallt)
  • innehållet i folks väskor (fråga om lov först, dock…)
  • vad folk framhäver i sina hem kontra vad de döljer
  • udda varningsskyltar
  • udda huvudbonader
  • udda bakelser
  • osv…

En digitalkamera (bilder är viktiga) och ett anteckningsblock som ständig följeslagare underlättar. Att bildblogga från mobiltelefonen fungerar också, men ger inte samma möjlighet till fördjupning och eftertanke som en längre bloggpost kan erbjuda.

Så, sätt igång. Ut och upptäck världen med nya ögon. Finn mönster, se möjligheter. Bygg ditt moln.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,